..jag sov halva dagen. Känner mig ändå inte bra.
Men Malin, Alex och Eva kom iaf hit med alla ungar. Det var trevligt.


Ni vet den där vännen man har. Den där som man tycker så himla mycket om. Den som man står nära men ändå så långt ifrån.
Man umgås mycket men man kanske ändå inte riktigt pratar med varandra.
Idag pratade jag för första gången på riktigt med min vän. Saker som behövde sägas och jag hoppas att det gick in. För jag älskar min vän trots allt.
Sen tog min vän ett stort steg i rätt riktning, då blev jag stolt. Jag hoppas att det fortsätter så. Öppet är alltid bäst när man är två.
Vi är många som finns och stöttar och vi kommer att stanna.
Riktiga vänner är svårt att hitta. Men få har ställt upp så mycket för mig som den här vännen har, hoppas att jag nu kan få ge något tillbaka.

Nu ska jag proppa i mig lite Alvedon och popcorn till falling skies och sen sova.
Imorgon hoppas jag att jag mår bättre så vi kan träna igen!

När vi sätter igång ordentligt sen så kommer jag att lägga upp bilder på hur vi ser ut när vi börjar och sen hur det hela tiden förbättras. Men jag lovar att varna innan ;)