Man kan ju börja fundera på hur folk mår egentligen. Är man 100år så borde väl behovet av ständig bekräftelse, som man annars gärna har i tonåren, försvunnit för länge sen?
Det blir bara löjligt. Speciellt när folk runt om bara skrattar, de vet ju hur det ligger till egentligen. Tragiskt.


Fick en ordentlig sovmorgon idag. Det behövdes! Ligger fortfarande i sängen, ätit frukost, pratat med bästaste bror och kollar hur magen hoppar när lillan leker karate :)

Ska klämma i mig lite Alvedon och försöka få nått gjort!


Puss på att vissa vänner är de bästaste!
Prutt på att man kan bli riktigt irriterad ibland!

/M