Vissa saker går helt enkelt inte att förstå innan man själv är där. Kärleken till ett barn är något så otroligt starkt, det går inte att beskriva och man kan inte heller ens i närheten sätta sig in i känslan förrän man har egna.
När min syster skaffade barn blev jag överlycklig och jag älskade dem till skyarna! Missförstå mig inte, det gör jag fortfarande, fantastiska skruttungar <3
Men det kan ändå inte ens i närheten mäta sig med den känslan jag fick dagen då min egna lilla knutt ploppade ut! Helt ofattbart att man kan känna så starkt!
Nu sitter jag här, 18 månader senare, snart tvåbarnsmamma och jag är så lycklig! Mitt liv är precis så som jag vill ha det! Det är så mycket kärlek <3

Min knutt, alla små framsteg gör mig så stolt, alla små pussar och kramar får mig att smälta totalt, alla roliga stunder vi har tillsammans <3
Snart har han en liten syster som han kan lära alla sina hyss och göra mamma galen. Men det gör inget, det är ju så det ska vara!

Kärleken är obeskrivlig <3