Jag har inte skrivit på ett tag nu för det händer så extremt mycket i mitt liv och allt har blivit så intensivt! Mina tankar är ständigt upptagna med att klura och fundera på hur jag snabbt och smidigt ska kunna genomföra min plan.. Går det vägen så kommer det bli ett jävla helvete till en början, men sen kommer det att bli så jävla bra! Jag har gjort grunderna, så det är inte speciellt mycket mer som kommer behövas för att det ska smälla reält! Bara rätt tidpunkt. När det är som svagast..


Allt är inte som det verkar..


Just nu känner jag en sån frustration över att folk som är "så jävla bra" på ALLT och har "svar" på ALLT inte ens kan vara rakryggade och ärliga? Människan är vuxen, men måste ändå bete sig som 14!? Jag tycker synd om min vän. Du har det inte lätt och det syns låång väg!

Jag behöver prata med dig.
Säga som jag tycker och tänker.
Vad jag känner för dig.
För jag kan inte släppa dig.