Igen och igen och igen...

Jag vet inte hur länge till jag orkar med det här.
Det känns som att det bara är bråk. okej om vi hade haft något att bråka om, men det har vi inte. Det är ju bara helt onödiga saker hela tiden.
Som idag, jag sa till Jens att bara för att vi bor tillsammans så betyder inte det att vi sitter ihop, vi behöver inte vara med varandra var eviga sekund. Och så sa jag att jag tyckte att han kunde vara med sina kompisar lite också, utan att jag är med.
Han flippar och vi börjar som vanligt bråka.
Självklart har han en helt annan version av det hela och eftersom att jag inte orkar bråka så säger jag att han har rätt osv..
Det är så himla svårt när vi inte kan prata med varandra.
Han lyssnar inte på mig och jag lyssnar inte på honom. Vi är lika jävla envisa båda två och vägrar ha fel.
Och sen att jag har världens hemskaste temprament gör ju inte saken bättre.
Jag måste verkligen börja träna mer eller nått så jag får ur mig all energi som sparas inne i mig och som sedan kommer ut som ilska. det är inte bra.
Och sen måste vi komma på ett sätt att prata med varandra på också..

Imorn ska jag till frissan! Woho!
Ska klippa av mig massor av mitt hår, fixa ögonbrynen och sen så får vi se om jag ska färga eller inte, har inte riktigt bestämt mig än.. Men troligen så gör jag det inte.
Måste till jobbet också och lämna in mitt kort osv.
Och sen måste jag till körskolan.
Och sen hoppas jag på att få träffa Johanna lite!

Asså, jag mår riktigt dåligt över mitt och Jens förhållande.
Just nu känns det som att vi bara bråkar.. (vet att jag skrev om det nyss, men jag måste bara få ur mig lite..)
Vad gör man när det blir så?
Gör man slut eller fortsätter man kämpa?
Om man väljer att kämpa, hur vet man då att det är dax att sluta?
Och om man gör slut, mår man inte sämre av att vara ifrån den man älskar då?
Det måste jag nog fundera på..
Ibland känner jag att det inte finns någon framtid för oss, men jag fortsätter iaf för jag vet att visst stunder är bra, och jag tror att framtiden kan bli så bra.
Och visst, han har blivit mycket bättre. Ibland hjälper han mig att städa och han ger katterna mat.
Förut hjälpte han mig inte alls, inte med något, om jag inte tjatade i en vecka först.
Nu dricker han bara kanske tre dagar i veckan, det va ju ett tag där som han drack varje dag.
Även om han dem dagarna inte alltid blev full så va det inte speciellt kul. Och speciellt när jag jobbade hårt för att få ihop pengar till hyra osv och han inte en ville söka ett jobb utan satt hemma med kompisarna och drack..
Och det va ett tag sen nu som han kallade mig elaka saker helt utan anledning.
Han gjorde det förut så fort han blev full och jag ville vara med tjejerna..

Jag förstår mig inte riktigt på honom.
Han vill att jag ska vara som honom, att jag ska tänka som honom, att jag ska göra som honom.
Men om jag gjorde det, hur kul skulle det då vara?
Jag vill iaf kunna lära mig något från den jag är tillsammans med.
Men hur gör man det när man är identiska.
Och ibland tänker jag, " det kan ju inte vara mig han älskar eftersom att han vill ändra allt som jag är.."
Eller så är det kanske utsidan han älskar mest?
Men om det nu är så så förstår jag det verkligen inte. Han har verkligen jätte snygga tjejkompisar!
Dem är smartare än mig, smalare och mycket merna kvinligare..
Just det, det är också en sak som han inte riktigt gillar, min killiga stil.
"förlåt älskling men jag gillar mina stora jeans.." -sån är jag.
Jag trivs inte i klänning, oftast. Ibland är det fint.

Okej, nu orkar jag inte skriva mer.
Usch vad jag är depp! Det är tragiskt!
Men jag är lite patetisk av mig helt enkelt ;)

Och inte kan jag sova heller, så, godmorgon världen!

Arbetslös.

Okej jag måste skriva fort medans min sambo är i duschen.
Han får nämligen inte veta att jag har en blogg, för jag orkar inte att han ska snoka i den också som med allt annat.
Vill ha något för mig själv ;)

Igår hade jag träning för första gången på länge, det gick bra fast jag blev snurrig av alla jävla snurrar XD
Sen efter så stannade jag en stund och pratade med Ellie :) Shit va brun hon va!
Sen gick jag till bussen, då stod det att den skulle gå om 40 min, lite surt!
Men så kom det en ockle buss iaf, så jag hoppar på den och säger att jag vill åka med till busstationen, och det fick jag.
Men pröblemet vara bara det att den gick inte dit, den gick direkt till ockle, jippi.
Så jag fick åka först till ockle och sen till nyköping ><
Bussshaffören hade glömt att han inte stannade vid busstationen.
aja, liten åk tur, och med död mobil också ;) Haha!

Usch vad trött jag är idag, tror att jag har sovit för mycket..

När jag har vaknat till lite så ska vi städa hela lägenheten och sen ska jag hem till pappa och göra klart :)
Sen kommer våra nya möbler i slutet på veckan :) Wiie!

Nu kommer han...

Sista natten på jobbet.

I natt är sista natten på jobbet för mig. Känst lite halvt, jag kommer sakna det.
Tycker om dem jag jobbar med och jag tycker om att jobba så som jag gör.
Lära mig nya saker varje dag, vara självständig och känna att jag klarar det mesta.
Hoppas att jag får komma tillbaka sen när de börjar anställa mer folk.
De ska skära ner på folk nu för att det går dåligt för företaget. men bossen ville ha mitt nr osv sen för jag va tydligen intressant när de skulle anställa igen :) Det känns riktigt bra!
Jag gjorde iallafall en tårta och bjöd på idag bara för att det va min sista dag, det va omtyckt :)
Och eftersom att vi inte är så många här så blev det massa över som min tjocka sambo kan smälla i sig sen när jag kommer hem! Happy day.

Jag tänker extra mycket på min lillasyster nu i natt.
Imorgon ska hon börja gymnasiet. Hoppas att det går bättre för henne där.
Jag tror att det kommer göra det för hon verkar mer motiverad för det än hon har varit för skolan tidigare.
Usch vad jag saknar henne! ♥

Förövrigt så hittade jag Jens deckad i sängen imorse när jag kom hem..
Klev innanför dörren och höll på att ramla baklänges av stanken från gammal öl och "manlig" svett.
Sen gick jag in i sovrummet och där låg han som ett annat jon och snarkade med munnen som vanligt vidöppen och en hand på bröstet och den andra i kallingarna. Åh, vad han är sexig när han sover! Haha!
Jag va så sur över hur det såg ut och luktade så jag stängde dörren om honom och gick in i vardagsrummet, som såg för jävligt ut, och la mig i soffan och kollade på djävulen bär prada, i brist på bättre.
Efter ett tag så vaknar han, kommer ut i vardagsrummet, jag skäller ut honom och han kollar på mig med söta ögon och säger förlåt, att han ska städa sen och att han hade glömt sin mobil hos Jacke.
Han hämtade inte sin mobil idag och jag tror inte att han har städat heller, men jag hade inte väntat mig mer heller ;)
Men det är lugnt, jag får väl städa imorn!


Idag har jag köpt lite nya möbler också :)
Får dem i slutet av veckan. Tror att det kommer bli riktigt bra.
Så kommer Janne och sätter upp våra gardiner också.
Och sen ska mamma hjälpa mig att fixa och dona :)
Sen så kanske man kan börja trivas hemma föe en gångs skull, för just nu känns det bara jobbigt att komma hem.
Fast sovrummet är jag ändå ganska nöjd med, det är fint :)


Nä nu ska jag jobba sista timmarna innan jag kan åka hem till min älskade, han som sover så fult ;) haha!


- Jag har en vän, en bra vän. En vän som gör mig glad oavsett vad. Det spelar ingen roll vad de e, min vän får mig alltid att le ♥

Alla borde ha en sån som min vän i sitt liv :)

Mitt i natten.

Okej, nu har jag som de flesta också skaffat mig en blogg.
Mest för min egen skull, för att jag ska få ur mig allt som jag bär omkring på.

Just nu är jag på jobbet och är lite smått frustrerad.
Men kära sambo har tydligen bestämt sig för att inte svara när jag ringer eller skickar sms.
Jag undrar vad han håller på med, har inte hört av honom sen klockan tio igår kväll.
Det ger mig en liten smått konstig känsla i magen tyvärr.

Idag när jag som vanligt stod i mina egna tankar här och tänkte på världen i allmänhet så kom jag att tänka på vilken tur jag egentligen har, jag tror att jag är väldigt lyckligt lottad.
Visst finns det stunder då jag känner att allt går åt pipsvängen och jag bara skulle vilja hoppa framför första bästa tåg, men det finns alltid något som hindrar mig.
Tex, min underbara familj. Visst de är inte normala någonstans, men det är nog därför jag älskar dem så mycket, för att de inte är som alla andra.
Sen har jag mina otroligt underbara vänner, vissa bra och andra bättre, men dem betyder iaf allihopa :)
Och sen att jag ändå har det rätt bra iaf med Jens, det är bara en liten bonus.
Visst finns det stunder så jag väldigt gärna skulle vilja möblera om hans lilla nylle, slänga hans dyrbaraste saker åt helvete och bränna honom på bål (A), men bara man tänker på de där riktigt bra små stunderna så brukar det ordna sig iaf. Tur det!

Upptäckte en liten skrämmade sak idag också.
Jag stod här vid datorn, eftersom att det inte finns något att göra, och kollade runt lite på nätet när jag hamnade  på bikten. (kanske skulle tillägga att jag är lite smått depresiv idag)
På bikten hittade jag ett inlägg som beskrev precis vad jag kände, in i minsta detalj.
Allt som snurrar i mitt lilla huvud fanns med! Det va lite läskigt när man läste det, för det va precis som att jag skulle kunnat skrivit det. Det va allt från den här personens barndom till dagens problem.
Kanske det va min själsfrende? vem vet..

Aja, nu ska jag springa bort till reduceringen (stavas) innan det rinner över..


Tänk om något har hänt..?!

God morgon!

Välkommen till min nya blogg!

MalinKarlsson

Trött och grinig tvåbarnsmorsa, från en liten stad någonstans på jorden. Lever livet lite som det kommer och har sällan båda fötterna på jorden då jag gillar att hoppa, speciellt i vattenpölar! Här skriver jag om lite allt möjligt men mycket bör tas med en nypa salt då ironin ofta är på topp! Välkommen till min värld i ord och bilder :)

RSS 2.0