Champix - utan beslut.

Imorse glömde jag att ta mitt piller. Men dagen gick bra endå.
Eller bra och bra. Jag skiftar så mycket i mitt humör. Jag har jätte svårt att hålla det i styr. Jag blir så arg, så ledsen. 
Super stressad för allt! Och ändå för trött för att kunna ta tag i saker.

Imorse skulle jag till läkaren. Råkade sova för länge och missade tiden. 
Måste ringa imorgon och boka en ny tid.

Tror också att jag ska sätta mig imorgon och göra en lista över allt som ska göras. Och sen bara beta av en sak i taget tills jag är klar. Så kanske det känns bättre sen. 

Hade så gärna velat gå ut och gå ikväll. Men vädret kändes inte allt för lockande. Regnigt och ruskigt. 
Fick bli att rensa lite garderober istället. Ska lägga ut allt imorgon.

Mitt humör börjar bli ett problem. Och att andra inte verkar förstå gör ju allt bara värre.
Jag ser inga förändringar och jag börjar bli fruktansvärt frustrerad.
Men jag har lovat mig själv att inte ta några förhastade beslut så länge jag har medicinen i kroppen. Tror inte att jag tänker riktigt klart..

Och för att vara lite extra tydlig, så det inte blir några funderingar. 
När mitt humör svänger så blir jag ledsen, jag vill inte prata, jag vill bara vara själv. Eller prata med någon vettig.
Ja, jag kan höja rösten. Men nej, jag agerar inte ut och blir våldsam på något sätt.
Man har ju hört skräckhistorierna om folk som blivit utåtagerande. 

En kopp chai och sen sängen..


Fy vad jag saknar mitt blonda hår...

Champix - 14 dagar fri.

Nu har jag varit utan cigaretter i 14 dagar. Tiden har gått väldigt fort och lika fort har jag märkt en stor skillnad.

Men det är ingen dans på rosor. 
Absolut att det går lättare, men det är fortfarande fruktansvärt kämpigt. Och många gånger vill jag bara ge upp.

Men det är väl inte så konstigt? Hela min kropp kämpar för att bli fri från ett flera år långt missbruk. -ja, det är ett missbruk. Många glömmer det bara för att det är lagligt. 

På något sätt så satte sig nikotinet fruktansvärt på mig. 
De flesta rökare planerar sin dag och tar en cig när ett passar.
Jag planerade min dag efter att jag skulle kunna röka. Och om jag visste att jag inte skulle kunna röka på ett tag så va jag tvungen att röka minst två för att inte få ångest över det. 
Och saker som gjorde att jag inte kunde röka, tex gå på bio. Då ska man ju sitta och kolla på filmen två timmar! Det kunde ge mig ångest. För jag kunde då inte röka en gång i timmen.
Det är helt sjukt! Jag vet!
Och att gå ut med barnen krävde planering. Herre Gud... 
Jag visste redan då hur sjukt det var. Men abstinensen har hela tiden varit så svår för mig så jag har inte klarat att sluta själv. 

Dessa piller som jag hört så mycket illa om har verkligen hjälpt mig. Biverkningarna är hemska, det är ju precis samma som när jag slutar utan dem. Förutom att det är något lugnare nu.
Men känslan att gå runt hela dagarna och känna dig totalt vilsen, trött, ledsen och frustrerad börjar knäcka mig. 
Jag som vill ha kontroll har helt plötsligt tappat allt. 
Men jag antar att det också är en fas som jag måste gå igenom i det här.


14 dagar fri. Jag tänker inte ge upp nu!

Champix dag 16.

Idag vet jag inte riktigt vad det varit med mig. Så irriterad! 
Blev så arg på Robin så jag va tvungen att rusa in och väcka honom. Och det var värsta skit saken som jag aldrig hade brytt mig om annars.. 
Stackarn. Han jobbar ju natt och fick inte sova ordentligt. 

Kvällen blev trevligare iaf. Elin, Fiwa och Millie kom och lekte med oss i lekparken. Det var mysigt!
Tyvärr så var min telefon död, så jag kunde inte ta några bilder.

Nu tänker jag lägga mig och försöka sova. Den där lilla biverkningen som visar sig i insomningssvårigheter har ju hälsat på två nätter i rad nu. Och det är ju ganska uppenbart att jag behöver sömn nu. Jag blir ju tokig! 

Håll tummarna för sömn!

Champix dag15.

Jag orkade inte skriva igår. Jag va så trött och det blev så sent.
Och sen kunde jag inte sova. När robin kom hem vid tre så var jag fortfarande vaken. 

När jag är så trött som jag är idag märker jag av den där ångestgivande biverkningen som jag hört så mycket om.
Just nu känner jag mig ensammast i världen. För seriöst, jag orkar inte med folk längre. Jag orkar inte dubbelspelet, falskheten och den där grejen med att man måste klanka ner på andra för att själv se bättre ut.

Jag och syster diskuterade det idag. Nog för att vi vetat det länge och därför hållit oss på vår kant, men det börjar bli riktigt överdrivet nu. 

Sen är det ju det där gamla vanliga. Har man familj så kan man inte umgås. Eller oj, om jag skriver så kanske folk blir sura. Den grejen finns det också många roliga vinklar av. 

Eller varför inte de vuxna diskussionerna. Ska vi ta bilbarnstolar kanske? Nej. Det finns inget att diskutera. 

Jag vet att det bara är mest tröttheten som gnager. Och det gör det ju inte bättre att detta har varit en tuff dag heller. 
Men en dag i taget, jag klarar det här!
Jag kan och jag vill!
Snart är denna dag över också..


Hittade en ny älskling idag! 
Cooler <3


Tack för du och jag E <3

Champix dag 13.

Fy. Idag har det inte varit roligt. 
Suget har varit hemskt och det har knappt gått att göra något för att det skulle försvinna. Och fruktansvärt trött har jag varit!
Och så råkade jag göra i fel ordning imorse. Jag tog pillret innan jag satte mig och åt frukost.. Fick jätte ont i magen och mådde jätte illa! Va tvungen att lägga mig igen..
Men jag klarade dagen ändå! Och det är jag stolt över!


Idag tog vi tbe vaccinet för första gången! Äntligen! Jag har velat gjort det länge men vi har inte riktigt haft råd.
Hela familjen fick sprutan. Och sen fick vi glass för att vi va så duktiga.
Och jag fick en ny förälskelse!


Så sjukt god! Va tvungen att skriva till robin att köpa med sig en hem till mig! Så nu sitter jag och väntar på att han ska komma hem med den! :)



Champix dag 12.

Idag har det varit lite värre. Suget har varit jätte jobbigt ibland.
Men det är ändå inte det vanliga suget.
Jag kommer på mig själv med att jag vill gå ut på balkongen och jag vill tända den där cigaretten. Men jag vill inte röka den ändå.
Kanske är det för att det blev så sent igår innan jag somnade så att jag är extra trött idag? Blandat med en hel dag med neuropsykiatri som gör att man blir helt väck i skallen..
Och sen komma hem till två under bara små barn i sina trotsigaste år.
Troligen är det väl bara att jag vill komma bort en stund..


På måndag ska jag ner till kirurgen igen. Några stygn som ska dit. Och sen hoppas jag att det går fort! Jag vill ut och springa! 
Jag längtar efter att få testa mina nya lungor på en runda i skogen.
Och ännu mer längtar jag tills i höst, när allt troligen är klart och jag kan börja träna på riktigt igen.

Men sommaren blir ännu en sommar utan sol och bad tyvärr. 


Asso. Mina älskade små skitungar! 
De retar gallfeber på mig! Jag blir galen!
Och sen kommer jag på mig själv och kan inte låta bli att skratta. De är ju så roliga egentligen. 
Och när de väl vill så är de ju himla söta med varandra också. 
Men lika mycket som de älskar varandra och pussas och kramas, så slåss de, skriker och tjuter. 
Syskonkärlek? 
Jag vet ju hur jag och lillasyster höll på när vi va mindre. Underbart!



Champix dag 11.

Det är en otroligt skön känsla att gå runt och bara le hela dagen. Ja, så stolt är jag faktiskt över mig själv!
Det är så skönt att borsta tänderna på morgonen och sen känna sig fräsch hela dagen. Att duscha och ta lite parfym på morgonen och lukta gott hela dagen. 
Och jag kan peta i näsan utan att det luktar gammal fimp! Helt otroligt!

Ikväll har suget varit lite extra jobbigt. Men det gick ju att hantera.
Jag tog en sväng med dammsugaren istället. Sen tog jag en promenad med snyggast i stan.
Och när jag kom hem drack jag lite chai och pillade på naglarna.


Blev så lycklig när jag hittade den på Coop! Jag har ju letat så länge! Svin dyr, men det är jag värd! 

Dag fyra är avklarad.
Jag är stolt.
Jag är lycklig.
Jag mår bra.

Champix dag 10.

Jädrans mongo blogg. Har nyss skrivit ett långt inlägg och så stänger appen av sig... 

Hur som. Det har gått jätte bra idag också. Suget kommer ju ibland. Men det är inte så farligt. Det går att andas bort, tänka på annat, ta ett glas vatten..
Eller varför inte gå bakom någon som röker. Fy tusan så illa det luktar! Förstår inte hur folk som har slutat kan säga att det luktar gott?
Jag har iofs alltid tyckt att det luktar illa. 

Idag var tröttheten inte lika påträngande. Det var skönt. Fast det kanske kan bero på att vi var lediga och kunde ligga och dra oss i hundra år innan vi gick upp.
Sen åkte vi till skogen med elin och Linnea. Vi hade med oss matsäck så att vi kunde äta lunch där. Så mysigt!
Sen när vi kom hem så stannade vi ute i lekparken och lekte. Det var ju så fint väder så vi hade ju fått skämmas om vi hade gått in!

Roligt som hände!
När vi kom hem så parkerade vi vilen på vår parkering och den ligger ju precis vid dagis. Och på den gården var det massa barn ute.

Liten flicka: kolla teodors mamma så hon ser ut!
Annan liten flicka: ja, hon är jätte snygg!
Tredje liten flicka: ja, jag önskar att jag också hade en sån mamma!

Asso, hur söta?! Jag dog lite! Och självklart tog jag åt mig massor! Vi vet ju alla att små barn är det ärligaste ;)


Nej. Nu är jag helt slut och ska sova. 


Natti natti!

Champix dag 9.

Även idag har gått bra. 
Självklart så är ju vissa situationer jobbigare än andra. Men inte de situationer som man kanske skulle kunna tro. Jag har inga problem med att stå bredvid någon som röker. Inte ens när jag dricker kaffe samtidigt.
Det jobbiga är själva vanan. Till exempel så började jag leta efter tändare förut idag när jag skulle gå till bilen. Men sen kom jag på mig själv.  

Just det där med att något saknas är jobbigt. Jag är ju van vid att belöna mig själv med en cig efter att jag dammsugit, diskat osv.. 
Jag måste hitta något annat! Just nu funkar godis, men börjar tröttna på det också.. 


Idag har jag belönat mig själv ordentligt!
Jag och lillasyster har gjort fint på balkongen! 
Köpt blommor, jordgubbar, smultron och planterat tomater.



Litet smakprov :) 
Får ta bättre bilder imorgon när det är ljust! 

Nu ska jag äntligen lägga mig. 
Tröttheten var hemsk imorse, men det har blivit lite bättre ändå. Håller tummarna! 
Natti natti!

Champix.

Det har gått jätte bra idag. Trots att robin gått bredvid mig och rökt så har jag inte känt mig speciellt sugen. 
Däremot så har tröttheten varit värre än någonsin. På eftermiddagen kunde jag verkligen inte hålla ögonen öppna. 

Utöver det Så håller bihålorna på att sprängas. Men det är ju tydligen också en vanlig biverkan. Självklart!
Jag har iaf snott barnens nässpray till natten nu och så får jag ta mig till Apoteket imorgon istället. 

Ska även ringa och försöka få en tid i Linköping till bröstet snarast. Idag har jag haft riktigt ont. 

Nu kan jag inte hålla ögonen öppna längre...

Champix.

Har precis tagit sista tabletten för första veckan. Det betyder att imorgon går jag på de starkare och det betyder också att det är dagen med stort D.
Jag har bestämt mig att inte ta så allvarligt på det. Jag har ju egentligen sista dagen på onsdag. Så känner jag för det så tag jag en imorgon. 
Men med tanke på hur bra det ändå har gått med 0,5 så tror jag inte att det kommer bli så stora problem när jag går upp till 1.
Jag känner mig positiv.

Det enda jag är orolig för är sömnen. Men jag hoppas att även den biten ska lösa sig. 
Kanske att jag bara behöver vänja mig?

Jag har ännu inte lyckats luska ut om det är jag som är uppe och går eller inte. Så jag får återkomma om det.


Idag var vi på tropicarium och tittade på alla djuren.


Jag älskar att umgås med min familj. Det är så mysigt att vara med barnen och utforska världen. 
Längtar otroligt till sommaren. Hoppas att jag kan lägga upp schemat så jag är ledig mycket och bara kan hänga med mina underbara! <3

Champix.

Imorgon är dagen innan dagen med stort D. Därför startar jag upp bloggen igen. Mest för mina egna tankar.

Hittills har det varit lite struligt. Illamåendet som jag kände i början går lätt över med något i magen, så det har jag ju hittat en lösning på.
Men denna trötthet. Jag kan ju knappt hålla ögonen öppna!? Hur ska detta gå när jag går upp till starkare? 
Fryser konstant.
Irriterad. 
Blir jätte lätt ledsen. Saker som egentligen inte rör mig i ryggen blir helt plötsligt jätte stora och gör mig jätte illa. Men det går ju lätt att koppla bort med tanken att jag är trött. Vet ju att jag fungerar så även i vanliga fall när jag är trött. Inte alls lika starkt, men lite iaf.
Och tröttheten igen då. Fast jag är så trött så kan jag inte somna. När jag väl somnar så sover jag oroligt, drömmer massor och jag misstänker även att jag går i sömnen..

Natten till fredag när robin jobbade så vaknade jag tidigt på morgonen och dörren till köket var stängd. Robin hade inte kommit hem än och ungarna kommer ju inte ut ur rummet eftersom att grinden är stängd.. Och jag skulle aldrig stänga dörren och hade det varit katten så hade jag nog vaknat, för då måste hon ha smällt igen den. 

Så antingen spökar det? Eller så går jag i sömnen?
Eller så har vi haft besök? Någon med nyckel som låst upp och sen låst efter sig igen... Eller någon som är här, hela tiden, bor under sängen.... Huh?


Något som är mycket bra ändå är att jag känner en väldig skillnad! Jag är inte lika sugen längre! Det känns hur skönt som helst! 
Och jag ser faktiskt fram mot dagen D. Ska bli spännande att se hur det går..





Svårt?

Nu ska jag ta och förklara en sak. För det verkar ju vara lite svårt att förstå för vissa tyvärr.
Såhär är det, man rör inte andras saker!
Är det inte ditt och du inte har fått lov så pillabli!
Man rotar inte i andras saker! Även om dörren är öppen så betyder inte det att man automatiskt får gå in! Har jag ställt min cykel någonstans så betyder det bara att jag inte använder den just då, inte att du kan ta den! Och står bilen parkerad på en tom parkering så betyder inte det att man får bryta sig in i den!

Inatt var det någon idiot som bröt sig in i Robins bil. Varför vet jag inte. Kul grej kanske?!?! Finns ju inte direkt något av jätte värde där. Inte ens bilen är ju värd många kronor just nu när den är under renovering.

Jag blir så trött! Hur jävla svårt ska det vara?! Mitt är mitt, inte ditt! Ge fan och skaffa eget om du vill ha!


Tur att vi har en polis här hemma! Hon fixar biffen!

Tack till dig som förstörde så mycket. Jag hoppas att du hade roligt. 
Och jag hoppas att det var värt det?


Tiden.

Så mycket inlägg cirkulerar just nu. Inlägg från föräldrar som förlorat sina barn.
Det gör så ont i mig. Jag fylls med smärta som ligger och trycker.
Det absolut värsta som kan hända.

Hur får man livet att fortsätta efter något sånt? Allt måste ju påminna om den lilla. 

Det får mig också att tänka på all min tid. Vad gör jag med den? 
Jag tycker att jag försöker att ta vara på tiden jag har med dem. Vi gör allt till en lek. De är med mig i allt som ska göras. Vi myser i soffan varje kväll.
Utan allt det skulle jag gå under. 
Ibland är det sjukt jobbigt, man själv är trött, ungarna är trötta, det blir bråk. Men jag skulle aldrig byta det mot något. Och skulle det någonsin tas ifrån mig då vet jag inte om jag skulle vilja fortsätta.

Jag lider fruktansvärt med alla mammor och pappor som måste vara med om det hemska. Det onämnbara.

Jag kramar om mina små lite extra och varje dag påminner jag mig om hur lycklig jag är som får vara med dem. 
Jag påminner mig om att kanske inte bli arg för det där lilla, för tiden tillsammans är inte så självklar som man ofta kan tro och då vill jag inte kanske en dag titta tillbaka och minnas det dåliga.


Jag är lycklig med mina små, så borde det vara för alla..




Det finns ingen starkare kärlek <3

Socialt experiment.

Idag fick vi i uppgift att utföra ett socialt experiment. Mycket roligt :)

Vi klädde upp mig :


Och sen gick vi ner på stan för att kolla folks reaktioner på :


Resultatet förvånar mig lite. 
Jag gick runt i nästan två timmar som höggravid och rökte och drack öl men fick ingen direkt reaktion.
Jag hade ändå förväntat mig någon form av reaktion mot mig. Visst att vissa kollade lite, några pratade med varandra och några tog kort (Varför ta kort?!), men ingen sa något till mig.
Att de inte reagerar på rökningen har jag ändå viss förståelse för, det ser man ändå lite då och då. Men ölen? Det är väl inte allt för vanligt? Varför ifrågasätter man inte dessa saker?
Där går jag omkring och har värsta party mitt på dagen och ingen ens ringer någon. Är det så farligt att kanske råka trampa någon lite på tårna? 

Något annat som förvånar mig lite var att de starkaste reaktionerna ändå kom från det manliga könet. Hade trott att det skulle vara från det kvinnliga, det är ju ändå väldigt mycket mammor med barnvagnar ute den tiden. Men det var fler killar som pratade med varandra och kastade en blick än tjejer.

Lite skrämmande är det.

Ännu mer skrämmande är det som min klasskompis var med om här om dagen. Hon gick längs Storgatan på öster, framför henne så ramlar en person ihop. Folk stannar inte, de reagerar inte. De går bara förbi! Hon skyndar fram och hjälper personen upp. Tur att hon va där!
Att folk inte skäms! Okej att inte säga något till mig, det kommer väl på socialamedier sen (säg till om ni hittar :D), men att inte hjälpa en medmänniska som ramlar på öppen gata?! Vart är mänskligheten påväg?!

Kan man koppla detta till webers teori kanske? För det var väl lite så han förutspådde att samhället skulle bli?

Tillbaka till experimentet. 
Mest uppmärksamhet fick vi när min syster kom fram och ifrågasatte mitt beteende. Just då fick vi väl ingen reaktion, men när vi började skrika på varandra så stannade hela staden upp någon sekund. Men sen fortsatte de med sitt igen.


Det är så intressant för man kan vrida det på så många sätt. Kan hålla på hur länge som helst.


Men efter denna dag så kan jag bara dra en slutsats:
Jag är besviken på vad mänskligheten har kommit till, denna egoism, denna feghet, denna trångsynthet...
Mest på grund av den hemska händelsen där så många valde att bara gå vidare utan att hjälpa en medmänniska. En sån sak har inget försvar!


Gammal bild, men jag tycker om den,
Mina finaste <3 
Jag ska göra allt jag kan för att de ska bli bra människor. Aldrig ska de bara gå förbi, de ska rusa fram för att hjälpa.


Nu säger jag godnatt :)

Jag väljer att le!

Idag har varit en dag då jag helt enkelt inte vet om jag ska skratta eller gråta. Men efter lite funderingar, överläggningar och ännu mer tankeverksamhet har jag kommit fram till att jag väljer att bara le.
För vet du?
Problemet ligger hos dig! Hos DIG, inte mig. För mig är det bara oerhört irriterande om jag väljer att tänka på det, därför lägger jag undan det. Jag tänker inte låta det sno min dyrbara energi.

Från nu och fram till att problemet är löst så skriver jag listor. Mest för att understryka hur otroligt larvigt detta är.
Kan ju bli lite roligt också. Då kanske jag kan se vart all min tid tar vägen och så kan jag ta bort att det där onödiga och få mer tid över :) två flugor i en smäll typ!


Undrar också vad jag har gjort med min fot? Trampade jag snett igår?
Är svullen och har ont. Men kan inte komma ihåg att jag gjort något som ska ha gjort det så.. Hoppas det är bättre tills imorgon.



Tillbaka till denna goding då! 
Använde den igår och den skötte sig riktigt bra! Trots det svettiga dansgolvet och ölen som regnade! 
Så nu kan jag rekommendera den känner jag! Iofs har jag ju inte sett än vad den kommer göra med min hy i längden, men tänkte testa hela veckan så får jag väl återkomma i slutet.
Rekommenderar den ändå ;)


Nu ska jag tvätta nyllet, kleta lite mjukgörande över tassarna och sen krypa ner i sängen. Imorgon är det skola igen :) 



Bara ler!

Jag kan inte beskriva med ord hur lycklig jag är just nu. Det är helt otroligt.
En så himla stor tyngd har lyfts från mina axlar och jag kan börja slappna av och andas normalt igen. 
Och för att spä på det lite extra så fick jag idag komma hem till ett nystädat och fint hem. Älskade hane <3

Va även på möte idag med Elin. Jag tror att det gick bra. Det känns som att vi nu har en bra grund. Och så fick vi ju en rolig lunch också, även om den blev stressig ;) 

Nu ska jag sova. Kvällarna blir alldeles för sena nu för tiden märker jag. Måste bättra mig på det.


Imorgon ska jag försöka få tid och ork att klippa håret. Och på fredag tänker jag fira denna lycka med ett glas vin och bara njuta.

Framtiden ser ljus ut <3

Tankar.

Ja, jag vet. Det är dålig uppdatering. Men det är mycket nu. Med skolstart och allt.
Och idag behöver jag få ut lite känslor igen..

Jag sitter med en stor klump i bröstet.
Om jag ska vara ärlig, en klump i hela kroppen.
Jag har gått ner över 10 kg. Det är inte mycket kvar. Men min kropp har aldrig känts tyngre. 

Någonstans försöker jag hitta mig själv. Men jag finner inte orken.

För att vara lite extra tydlig här..
Det är inte på något sätt, under några omständigheter, synd om mig. Jag har det bra, jag har det jag behöver och egentligen har jag inget att gnälla över.
Så det är inte sympati jag söker. Jag behöver bara reda ut mina tankar.

Tanke ett. Jag sträcker ut en hand. Jag försöker förstå, jag finns där och jag lyssnar. Jag blir uppäten och stänger. Jag får ingen som helst reaktion och jag känner mig bara så värdelös. Jag betyder verkligen ingenting. Det finns inget jag kan göra. Jag låter det vara..
Men känslan stannar..

Tanke två. En hand sträcks ut. Men det är totalt nollat. Ingen lyssnar, ingen förstår. Många förvränger och vissa bara glider. Det är manipulation, lögner och ovisshet. Fler än en far illa, liv totalförstörs. Vissa fortare än andras. 

Tanke tre. Du sitter med makten över liv. Du har det i dina händer. Du har total makt att bestämma hur det ska formas, hur det ska se ut.
Om livet är splittrat, försöker du då laga det? Hur trasigt måste det vara för att du ska börja förstå att det krävs en reparation? Hur många ska behöva tala om för dig vad problemet är innan du ens kollar på det?
Din makt gör andra maktlösa. Du har en uppgift, varför gör du den inte?


Tanke fyra. Förutom sorg känner jag ilska. Den bubblar inom mig. Dagen det rinner över hoppas jag att det är rätt person jag är med. För det kommer svartna. Blir det när jag möter dig, då vet jag inte hur det blir. Jag anar bara att det inte blir bra.
Idiotiskajävlakräk. Människa, nej. En sak som identifierar människan är känslor. Vet du vad det är? Ska jag kanske förklara det för dig?


Nu ska jag sova. För jag är trött efter denna dag. Men imorgon tar jag nya tag och börjar om. Laddar ny bra energi i saker jag tycker om. Och kopplar bort dig totalt. Så jag kan fokusera på det som betyder något. På saker som verkligen ger något. På de som vill. 
Och dig kan jag ta en annan dag. 

S - du är det mest patetiska jag stött på..



MalinKarlsson

Trött och grinig tvåbarnsmorsa, från en liten stad någonstans på jorden. Lever livet lite som det kommer och har sällan båda fötterna på jorden då jag gillar att hoppa, speciellt i vattenpölar! Här skriver jag om lite allt möjligt men mycket bör tas med en nypa salt då ironin ofta är på topp! Välkommen till min värld i ord och bilder :)

RSS 2.0