Älskade syster.
Det här inlägget är till dig..
Med tungt hjärta skriver jag, för jag vet inte längre hur jag ska nå fram.
Hela ditt liv har jag följt dig. Alltid har du varit under mina vingar, alltid har jag haft din rygg. Alltid har jag bevarat ditt innersta och hos mig har du varit trygg.
Men du försvinner mer och mer och det gör även jag. Jag ser hur du går ner dig i lögner och förnekelse, svek och svineri. Och mitt i allt det hemska så dras jag med, djupare än mitt hjärta orkar. Jag trevar hjälplöst efter din hand för att än en gång försöka rycka dig upp till ytan. Jag sträcker mig så långt jag kan men når inte riktigt fram.
Den här gången är det värre än förr, jag hinner inte med.
Och det gör så ont i mig när du sjunker från mig.
Älskade syster. Alla nätter jag jagat. Alla kvällar jag gråtit. Alla dagar av oro och ångest. Det tar för mycket.
Jag orkar inte själv hålla mig över ytan längre, men jag måste. Jag har själv två små liv som behöver mig, som räknar med mig. Det är min uppgift att visa dem världen så som jag fram tills idag har försökt visa dig..
Idag släpper jag dig. För mina barns skull. Jag måste kunna leva och finnas där för dem.
Dagen då du på riktigt har släppt dina "vänner" och hittat dig själv. Dagen då lögnerna är slut och sveken är förbi så tveka inte. Jag finns här och väntar på dig. Och jag hoppas verkligen att du tar tag i det och fixar det.
Det kommer aldrig mer att vara du och jag mot världen, så som vi var. Dina lögner och svek har satt för stora spår. Men kanske, om du är villig att jobba, att vi kan hitta något nytt och ändå hitta tillbaka, kanske till och med bättre.
Framtiden blev inte alls som jag drömde om. Vi skulle alltid vara. Mina barn skulle ju ha sin moster som de alltid kunde ringa till och rymma till när mamma va dum. Vi skulle ju göra allt det där vi pratade om.
Men du har valt bort mig..
Elin. Jag älskar dig. Har alltid gjort. Kommer alltid göra.
Du har alltid varit min nr ett.
Min kärlek finns kvar, men jag är för sårad för att orka.
Det finns ingen tillit kvar. Endast en tomhet som inte går att beskriva..
För din skull.
Du har några få riktiga vänner kvar. Håll hårt i dem!
Gör dig fri från drogerna, du är så fin utan dem!
Ta tag i dig själv för du är så bra! När du är du och inte den dem vill ha.
Jag vet vem du är, där inne där ingen ser. Den Elin som skrattar och ler. Elin med ett självförtroende och styrka som är enorm. Vart tog hon vägen? Vart försvann hon?
Snälla, hitta henne igen! Jag saknar henne, min bästa vän, min lillasyster, MIN Elin som jag känner..
Ge mig det du är skyldig, ta tag i ditt liv. Visa mig att du vill! På riktigt denna gång. Inga lögner, inga svek.
Gör du det så finns jag här. Vill du inte så har vi iaf våra minnen.
Jag kan inte säga det nog med gånger.
Älskade syster, du va min bästa vän. Du va det viktigaste för mig och jag offrade allt för dig.
Jag älskar dig och min kärlek tar aldrig slut. Jag önskar så att du kunde förstå..
Oavsett så finns du i mitt hjärta lillasyster <3
Men det är upp till dig
om jag ska finnas där för dig..
Kommentarer
Trackback
